Projekt Smart Specialisering


Projektet smart specialisering i Destinationen Jokkmokk

– en strategisk och taktisk hållbar utvecklingsplan för lokal destination kopplat till regional smart specialisering.

Projektets namn:
Smart specialisering i destinationen Jokkmokk
– strategisk och taktisk hållbar utvecklingsplan för lokal destination kopplat till regional smart specialisering

Planerat start och slutdatum för projektet: 2020-01-01 — 2020-12-31 

Vad ska vi göra i projektet?

Utveckla strategier med tillhörande handlingsplaner för att Jokkmokk ska utvecklas till en hållbar destination genom att:

1. Som lokalt destinationsvarumärke ”Destination Jokkmokk” och lokalt företagskluster aktivt delta i framtagande av ”Regional besöksnäringsstrategi 2030”

2. Som delägare av Swedish Lapland Visitors board” aktivt delta i regional process ”Smart specialisering inom destinationen Swedish Lapland”

3. Utifrån ovan och lokala dialoger och processer utarbeta en lokal strategisk och taktisk plan för utvecklingen av besöksnäringen inom destinationen/resmålet Jokkmokk.

Hur genomför vi arbetet i projektet?

– Strategiska processer som handlar att fatta beslut som ligger till grund för de insatser som behöver göras och med 

– Taktiska processer handlar om att planera beslutade insatser och bestämma hur de ska genomföras, av vilka och för vem. 

Projektet ska inte arbeta med Operativa processer som handlar om att genomföra insatserna i praktiken. 

Bakgrunden och syftet med en lokal utvecklingsstrategi och plan för besöksnäringen i Jokkmokks kommun:

Besöksnäringen är den bransch som har högst potential att utvecklas. De visar resultatet från 100 intervjuer med personer från olika branscher verksamma inom Jokkmokks kommun och som genomförts av Strukturum och inom ramen av LIFE-projektet 2019. 

Syftet med projektet är att ta fasta kring framtidstron och kraftsamla kring en genomtänkt och långsiktig samverkan med andra nödvändiga aktörer för att ta fram en strategi och en taktisk plan för destinationen som helhet. Arbetet kommer i hög grad att handla om att etablera den övergripande destinationsstrukturen och förankra den gemensamma målbilden. Men också om att bygga nödvändiga samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att kunna driva avgörande utvecklingsfrågor och hantera gemensamma utmaningar.

Efter många års utvecklingsarbete ser vi nu ett mycket tydligt behov av att formulera en gemensam strategi som inspirerar, vägleder och fungerade som ett styrdokument för destinationens interna samarbete och där ett tydligt hållbarhetsfokus behöver utvecklas. Behovet märks särskilt när vi samtalar om taktisk styrning, identifiering av utvecklingsområden, åtgärder, rollfördelning, varumärkesplattform, produktutveckling och  kommunikation med medlemsföretagen och andra samverkande lokala aktörer.

Ingen äger problemet men lösningen är allas ansvar, Destination Jokkmokk ek förening har identifierat behovet av definierade vägval, fastställda prestationsnivåer och gemensamma mål för destinationen och ser vikten av en gemensam strategi med tillhörande handlingsplaner som destinationen behöver utveckla för att använda i det fortsatta arbetet med att utveckla en hållbar destination.

Vilka mål ska projektet bidra till på lång sikt?
En långsiktig och hållbar utveckling av destination Jokkmokk och ett uppfyllande av visionen: ”Leader Polaris (där Jokkmokks kommun ingår) är ett smart, tillgängligt och tillåtande område där människor vill leva, verka och bo.” 

[Delmål 1] En bred lokal arbetsmarknad och ett differentierat, konkurrenskraftigt näringsliv.
Under och efter projektets genomförande kommer nya tjänstebaserade arbetstillfällen skapas. Dessa kommer med största sannolikhet besättas av unga tjejer eller nysvenskar. Detta bidrar förhoppningsvis till en begränsad traditionell utflyttning av unga tjejer samt rekrytering/inflyttning. 

[Delmål 2] Hög delaktighet, samverkan och kompetens hos individer och aktörer i området
Idag finns ett aktivt och engagerat företagskluster inom besöksnäringen. DJEF är den samlande aktören. Genom projektet kommer fler att involveras och bidra till destinationens resa mot smart specialisering. Det konstruktiva och aktiva företagsklustret och samverkanskulturen bidrar till etablering och uppstart av nya företag.

[Delmål 3] Attraktiva och tillgängliga livsmiljöer där människor vill leva och bo
Besöksnäringens faciliteter och aktiviteter ger lokalbefolkningen ett ökat utbud av service. De många internationella besökarna skapar en internationell atmosfär där in- och utflöde av nya idéer, kunskap och insikter flödar gränsöverskridande.

Projektet utgår från tidigare underlag samt pågående parallella utvecklingsprocesser lokalt, nationellt och internationellt:

• Resultat från företagsundersökningen inom ramen för LIFE – Lokalt investeringsfrämjande och etableringskompetens (2019), ett pågående projekt under Strukturum i Jokkmokk AB.

• Swedish Lapland Visitors Boards nyligt genomförda nulägesanalys kopplat till näringens hållbara utveckling (WSP 2019)

• Varumärkesplattform Destination Jokkmokk (2011)

• Regional besöksnäringsstrategi 2020 (2014)

• Smart specialisering inom destinationen Swedish Lapland (2019/2020) samt processen Regional besöksnäringsstrategi 2030 (2019/2020)

• EU’s och UNWTO’s publicerade och pågående analyser, digitala kunskapsseminarier och rekommendationer.

• Tillväxtverkets rapport ”Hur utvecklar vi hållbara turistdestinationer?” (2016)

Målgrupper:

Beslutsfattare är exempelvis politiker, företagsledare och andra som säkrar förutsättningarna för den önskade utvecklingen. Här ingår funktioner och personer som fattar beslut om riktlinjer i form av strategier och utvecklingsplaner, och vilka som ska genomföra dem. Beslutsfattarna verkar på en strategisk nivå.

Utvecklare är möjliggörarna. Här ingår alla de som ska omsätta beslutsfattarnas strategiska beslut i handling på en destination. 

Utvecklarna är ofta samma funktion som utarbetar underlagen till beslutsfattarna i form av strategier och handlingsplaner. Att omsätta de strategiska besluten sker vanligtvis i dialog med viktiga nätverk och samarbetsgrupper inom de områden som strategierna berör. Utvecklaren agerar på en taktisk nivå.

Utförare är alla de företag, föreningar och turistaktörer som skapar de faktiska produkter och upplevelser som ingår i destinationens utbud. De äger affären och är ofta vana att agera på egen hand utifrån sin egen verksamhet och affärsinriktning. Samtidigt är de avgörande för att en beslutad samverkan ska ge konkreta resultat i form av målgruppsanpassade och kvalitetssäkrade erbjudanden till de kunder destinationen vill ha. Utförarna arbetar på den operativa nivån.

Vilken typ av lokal strategi ska vi ta fram?

Den måste ha utgångspunkt i Jokkmokks prestation hittills, omvärldens krav och den ska vara relevant för besöksnäringen i Jokkmokk som helhet. Strategin ska ta fram och leda mot den visionära målbilden och komplettera tidigare utvecklingsarbete. Vidare bör den synkroniseras med den regionala och nationella strategin för turismens tillväxt och ge stöd i att gå från ord till handling.

Strategin ska hjälpa oss att välja och välja bort. Hur, var och när vi väljer att agera, Hur vi disponerar våra resurser. Strategin ska vara övergripande och långsiktiga och åtföljas av ett arbete med handlingsplaner. De ska stödja handling som leder mot det övergripande målet och hjälper oss att lyckas med uppdraget. 

Projektet ska identifiera vilken typ av kompetens samverkansorganisationer behöver från start för att kunna driva strategiprocesser och samarbeten mellan offentliga och privata aktörer. Här krävs erfarenhet, förmåga och kunskap att förstå varje aktörs mål och att kunna bygga samarbeten som baseras på aktörernas drivkrafter och uppdrag. Alla behövs för att nå de gemensamma, långsiktiga målen för destinationen. 

Projektet ska med respekt för olika utgångspunkter våga driva fram en gemensam målbild kring smart specialisering och gemensamma åtaganden.

Projektet ska utifrån Swedish Lapland Visitors Boards nulägesanalys bryta ned och komplettera befintligt material göra en lokal nulägesanalys. Identifiera utvecklingsmöjligheter och utmaningar, resurser och brister. 

Projektet ska arbeta fram en genomtänkt och transparent samverkansorganisation i samverkan med den regionala processen för smart specialisering. 

Projektet ska förtydliga ansvar, mandat och rollfördelning på alla nivåer i samarbetet lokalt och regionalt. 

Projektet ska bidra till framtagandet av Regional besöksnäringsstrategi 2030 och därigenom formera den lokal edition av strategin utifrån perspektivet smart specialisering.

Projektet ska intervjua nyckelintressenter, för kunskapsinhämtning. 

Genomförande och aktiviteter 

Arbetsformen utgår från och bygger in den kunskap och det arbete som redan är gjort på destinationen och att – efter ambition – komplettera med det som saknas för att framtidssäkra strategier och handling.

Arbetsformen bygger också på ett medskapande och ett engagemang från målgrupperna, med avsikten att kunskapen om arbetet skall finnas kvar och integreras av platsens olika aktörer.

Exempel på aktiviteter:

– Workshop med föreläsningar och presentationer varvat med diskussioner och praktiska övningar, tvärgående, blandade grupper.

Specifika utmaningar:
En av utmaningarna när man utformar en strategi för ett system bestående av så många olika intressenter och aktörer (som är fallet med ett resmål/destination) är att det inte finns en naturlig ”koncernledning” med mandat att peka med hela handen för alla i systemet.

Nyckeln ligger då i att investera i så mycket samsyn som möjligt i viktiga frågor för att få olika delar av systemet att dra åt samma håll av egen kraft. 

Destination Jokkmokk ekonomisk förening kan visa vägen och stötta det arbetet. När det gäller uppgifter som att identifiera framtidsbilder, inre styrkor och svagheter nås bästa resultat när många människors insikter tas tillvara i en bred process. När det gäller att analysera och sammanfatta vad som kommit fram uppnås ofta det bästa resultatet när en liten grupp arbetar koncentrerat.

Smart specialisering är ett begrepp som introducerades av EU-kommissionen. Det kan beskrivas som ett arbetssätt för att kraftsamla för innovation och tillväxt inom de områden där det finns störst potential. Ett område kan se ut på många olika sätt, till exempel en viss teknologi eller en del av en sektor, eller att lösa en samhällsutmaning.

Kraftsamlingen förutsätter bland annat nära samverkan mellan olika aktörer inom en region (företag, det offentliga, akademi och användargrupper) och mellan olika nivåer i samhället, inte minst mellan den lokala och regionala nivån.